Personalbrist inom vården

Vården i Sverige står inför stora prövningar där personalbrist inom vården påverkar både patienter och anställda. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) slår i rapporten ”Personalen i välfärden 2024” fast att kompetensförsörjningen är hälso- och sjukvårdens största utmaning framåt. Den demografiska utvecklingen, där andelen äldre växer snabbare än befolkningen i arbetsför ålder, skapar ett tydligt glapp mellan vårdbehov och tillgängliga resurser, vilket skapar en brist på läkare och sjuksköterskor inom vården.

Tiotusentals nya medarbetare fram till 2033

Vårdbehovet i Sverige växer i en betydligt snabbare takt än tillgången på yrkesverksam personal. I SKRs personalprognos ”Välfärdens kompetensförsörjning” slår man fast att den demografiska utvecklingen, med en snabbt växande andel äldre invånare, ställer höga krav på framtidens hälso- och sjukvård. Under det kommande decenniet förväntas cirka 60 000 nuvarande medarbetare inom hälso- och sjukvården gå i pension. Samtidigt pekar prognosen på att sektorn behöver anställa över 17 000 nya personer fram till år 2033 enbart för att hantera den åldrande befolkningens vårdbehov.

Stöttning när kompetensförsörjningen brister

Enligt SKR är det tillgången på medarbetare som sätter gränsen för vårdens kapacitet, snarare än brist på lokaler eller finansiering. Denna uppbyggda personalbrist inom vården tvingar fram anpassningsbara arbetssätt för att regioner och kommuner ska hinna med sitt uppdrag. I denna fas fungerar Läkarjouren som en brygga mellan det akuta resursbehovet och rätt kompetens, utan att ta över verksamhetens långsiktiga planering.

Vi arbetar tätt ihop med vårdgivare för att dämpa effekterna av pensionsavgångarna och det ständigt växande vårdbehovet. Vår närvaro ger avdelningarna den stabilitet som krävs för att bedriva en trygg patientvård, även när den egna grundbemanningen inte täcker det demografiska gapet.

Konsekvensen för patienterna vid brist på läkare

En brist på läkare bottnar i de demografiska förändringar som SKR belyser, men handlar också om pensionsavgångar och svårigheter att attrahera specialister till vissa geografiska områden. Storstadssjukhus och glesbygdskliniker delar ofta utmaningen med obemannade pass i schemat. Följden blir växande vårdköer och en tyngre arbetsbelastning för den kvarvarande personalen.

Läkarjouren bistår vårdavdelningar med legitimerade hyrläkare för att täcka upp dessa luckor. Våra konsulter går in och stöttar upp under perioder med högt tryck, så att avdelningen kan bibehålla en god patientsäkerhet och ge den ordinarie personalen andrum.

Bristen på sjuksköterskor påverkar arbetsmiljön

Nästan alla regioner upplever en brist på sjuksköterskor i sina verksamheter. Konsekvenserna visar sig ofta i form av stängda vårdplatser, uppskjutna operationer och en ansträngd arbetsmiljö på golvet.

För att hantera de luckor som uppstår hjälper vi på Läkarjouren till att upprätthålla verksamheten på många sjukhus och vårdcentraler. Våra hyrsjuksköterskor tar snabbt till sig lokala rutiner och finns tillgängliga vare sig behovet uppstår akut eller rör en planerad ledighet.

Kvalitetsgranskning bygger trygghet i vårdkedjan

Vår branschkännedom, kunskap om sjukvården samt vår medicinska expertis gör att vi förstår kraven på varje enskild avdelning och därmed kan matcha det specifika behovet mot rätt klinisk erfarenhet. I vår organisation arbetar både specialistläkare och sjuksköterskor som säkerställer detta.

Patientsäkerheten vilar bland annat på medicinsk kompetens. Innan en konsult tar uppdrag via Läkarjouren genomför vi alltid en noggrann kontroll hos Socialstyrelsen och IVO. Eventuella ärenden granskas noga av vår medicinskt ansvarige läkare. Detta görs regelbundet för att säkerställa att konsulter är fortsatt lämpliga för uppdrag via Läkarjouren. Vi tar även in referenser regelbundet och begär utdrag ur belastningsregistret. 

Dessa fasta rutiner ger vårdgivaren rätt person på rätt plats.

Långsiktiga lösningar för en ansträngd sjukvård

En hållbar arbetsmiljö tar tid att bygga upp från grunden. Under tiden finns vi på Läkarjouren där som en pålitlig samarbetspartner med en strävan efter att samma konsulter ska återvända till samma arbetsplatser över tid. Det bygger förtroende mellan våra medarbetare, den fasta personalen och patienterna.

Genom stabil vårdbemanning minskar administrationen för verksamhetschefer, som istället kan lägga sin arbetstid på verksamhetsutveckling och personalvård för sina fast anställda medarbetare.

Råd för vårdchefer vid tillfälliga vakanser

För att underlätta vardagen för beslutsfattare rekommenderar Läkarjouren tre steg vid resursbrist:

1. Inventera resursbehovet i tid
   Kartlägg kommande pensionsavgångar, studieledigheter och föräldraledigheter för att identifiera när stödet behövs.
2. Ta in extern hjälp i ett tidigt skede
   Vänta inte tills arbetsbördan blir för tung för den kvarvarande personalen. Ett proaktivt förhållningssätt minskar risken för sjukskrivningar relaterade till stress.
3. Planera för en tydlig introduktion
   En välstrukturerad genomgång av avdelningens lokaler, journalsystem och larmrutiner gör att våra konsulter direkt kan prestera väl och avlasta avdelningen från dag ett.

En förebyggande partner mot personalbrist inom vården

På Läkarjouren arbetar vi proaktivt med att motverka personalbrist inom vården och att ge verksamheter en rimlig och hållbar arbetsmiljö över tid.

Vi samarbetar dagligen med sjukhus och vårdcentraler över hela landet för att planera och möta kommande resursbehov i god tid. Vi ser det som vår uppgift att bygga en stabil vårdkedja där våra erfarna konsulter fasas in innan belastningen på den ordinarie personalen blir övermäktig. Ett tidigt och strategiskt tillskott av medicinsk personal minskar stressen på avdelningen och främjar en god arbetsmiljö för befintlig personal. Läkarjouren tar ett helhetsansvar i denna process. Som en trygg samarbetspartner stöttar vi svensk och norsk sjukvård från norr till söder med bemanningslösningar, och är därmed ett viktigt komplement för att kunna hålla vårdgarantin och leva upp till löftet om en god och jämlik vård.